På väg att bli med ponny

Nu är det bara lite drygt två veckor kvar tills vi ska hämta hem Gullan, eller Gala Dali som hon egentligen heter. Min dotter längtar givetvis och pratar om det varje ledig stund och jag börjar bli lite nervös nu faktiskt. Det är ett stort ansvar och det är ett relativt nytt område för mig. Visst har vi haft kontakt med stallet genom att hyra häst innan, men då ingick ju ingen utfodring eller så. Nu ska vi sköta hästen helt och hållet själva.

Stallet vi kommer till i första hand är vårt alternativ B, men vi hamnar antagligen i vårt alternativ A i oktober. I stallhyran ingår utsläpp och utfodring på morgonen men resten gör man själv. Som tur är ligger stallet ca 500 meter bort så det blir ju inte så långt man måste ta sig för att komma dit. Det ska bli hemskt roligt! Pirrigt, men otroligt roligt!



Gullan i högform

Man ska ha husvagn........

Ja, nu var husvagnssemestern till ända och jag längtar redan till nästa gång. Det är såå mysigt att sova ihop hela familjen, så tätt och vi trivs allihop med detta. Först var vi en vecka på Daftö Camping strax söder om Strömstad, där det fanns hur mycket som helst för barnen, pool, enorm lekplats, tågturer, krabbfisketävlingar, rövarrock osv....Nöjda barn= nöjda föräldrar ;) Vi hann även med lata baddagar både på Kosteröarna och på Saltö och besök i Strömstad med kräftor och räkor som belöning:)

Saltö

Koster

Mormor, morfar och Victor på väg från Koster

Efter en ganska intensiv vecka där uppe packade vi ihop oss och åkte ner till Ugglarps camping, strax söder om Falkenberg. Där blev det en lite lugnare vecka med mycket havsbad, vattenlek och lugna sköna kvällar.

Jag och Emilia i vågorna

I Ugglarp fick vi även besök av våra kära vänner, familjen Johansson och vi hade en heldag ihop med grillning, bad och besök i Falkenberg. En riktigt mysig dag tyckte vi allihop och barnen tjatar redan om att de vill träffas snart igen.....
Två veckor går fort när man har roligt, men sen är det ju alltid skönt att komma hem igen och det bästa är att man då tycker att man har ett grymt stort hus. Det riktigt ekar när man pratar med varandra, eller så har det att göra med att vi har för lite möbler, vilket är vårt kommande projekt här hemma inför hösten. MEN det är inte höst ännu, utan det är allt ganska många veckor kvar, som fortfarande kan bli somriga och härliga!

Man ska ha husvagn - så är semestern redan klar!
Man ska ha husvagn - det har jag sett att alla har!
Man ska ha husvagn - och stuva in familjen i.
Man ska ha husvagn - för då blir man fri.

Tid för upplösning

Nu var det ett tag sen jag skrev, men det är ju semestertider och hela famljen är ju hemma:) Jag känner mig väldigt väl till mods idag, trots regnvädret:) Det har varit en del saker som påverkat mig en tid, som nu har fått en upplösning. Den tunga stenen att försöka få ett arbete hänger dock kvar, men en del andra småsaker som gnagt är nu borta. En av dessa saker har varit att se min dotter rent deprimerad, då hon inte kunnat rida på ca 3 månader pga av konflikter som uppstått. Det låter nog ganska bortskämt, men till saken hör att hon levt för stallet och inte lekt med några klasskamrater innan, vilket hon trivts bra med. Så länge hon hade en häst att gå till. Denna tid utan häst har hon egentligen varit hemskt ensam, vilket gjort så ont i mitt mammahjärta. MEN NU har vi bestämt oss för att hyra häst på helfoder och känslan när jag berättade det för min dotter var värd mycket. Hon bokstavligen bröt ihop, storgråtandes på golvet och kunde inte sluta gråta. Hennes reaktion visade att det är värt hur mycket som helst att vi gör detta.

Hästen vi ska hyra heter Gala Dali men kallas för Gullan och vi hämtar henne den 15 augusti. Gissa vem som räknar dagarna här hemma nu?

Underbara sommar!

Nu ikväll har jag precis kommit hem efter en minisemester bara jag och barnen. Vi har ju ställt husvagnen uppe hos mor och far, så jag passade på att åka upp igår morse när vi sett hur vädret skulle bli. Vi har haft det underbart och bara latat oss och fiskat krabbor. Även Kiara fick följa med, trots att det är en del "bök", hon är ju inte direkt någon liten hund. Det kommunala badet där mina föräldrar bor var totalt fullproppat idag, det stod bilar långt ut på ängarna och det var folk överallt. Sån TUR att de inte vet att det ligger en underbar vik, precis bredvid, där vi brukar hålla till. Så här såg det ut där idag...

Ja, nu börjar barnens sommarlov imorgon, på riktigt alltså. Jag längtar innerst inne efter att få ett jobb, men nu ser jag ändå fram emot att vara hemma med barnen under sommaren. Vem hade inte gjort det? Anledningen till att jag kommer vara hemma helt är att A-kassan har nya regler som säger att man inte får arbeta extratimmar mer än 75 dagar, för sen går det en gräns. Arbetar jag då t ex en dag under en tvåveckors period, förlorar jag hela den periodens ersättning. Därför fick jag ett brev i torsdags där de sa att jag nu hade giltliga skäl till att säga upp mig på mina deltidsjobb. Visst låter det sunt???? NOT! Jag kommer alltså inte att kunna jobba extra i skoaffären förrän till hösten när skolan drar igång igen. Det är bara att hoppas på att de inte ersatt mig med någon annan då. Ja, ja. Men som sagt, jag får ju möjligheten att tillbringa hela sommaren med barnen nu då, men med lite mindre pengar på fickan dock. Jag måste se det positiva i det...En sån tur att jag har en man som kan försörja oss nu då;)
Nu ikväll har jag varit ute på en härlig löprunda, men jag saknar min trogna löparkompis och då menar jag inte Kiara;) Kram till er allihop
Snart är det midsommar!
(Kiara är också en trogen löparkompis, här nybadad i havet)

En regnig och sorglig dag

Idag har det varit en speciell dag, Victors födelsedag! För 9 år sedan föddes han på Östra sjukhuset. Vi har firat med ett besök på lek o buslandet som blev kanon. Det var Williams premiär där och han ville absolut inte åka hem igen. Fick han bestämma skulle vi varit där ännu....

Vi fick också veta nu ikväll att Jonas barndomsvän Anna Niklasson gett upp sin kamp emot cancern idag. Så sorgligt. Hon skrev om sin vardag på sin blogg http://musikfroken.blogg.se/ men nu i det sista har hennes man skrivit för henne. När något sådant händer i omgivningen stannar allt liksom upp lite. Helt plötsligt så är ens egna problem så minimala, man får tankeställare om att uppskatta vardagen mer än man gör. Visar jag tydligt varje dag att jag älskar mina kära? Säger jag det till dem tillräckligt mycket?

Idag firar vi livet här hemma, men våra tankar är också hos hela familjen Nicklasson/Pettersson och de två små flickorna som så sorgligt förlorat sin älskade mamma.

Nu var det ett tag sen jag skrev här på bloggen, men det är ju mycket nu med födelsedagar, aktiviteter med barnens klasser, med Williams dagis och även Johannas student. Känns helt galet att hon tar studenten nu!

Tycker inte det var längesen hon var en liten söt tärna på vårt bröllop, så söt ihop med Pontus då och nu fyller båda NITTON år!

Jag har ju även sökt en hel del jobb nu och alla (14 st) har blivit tillsatta av redan befintlig personal i kommunen. Känns inte så jättekul, men jag får väl helt enkelt ställa mig in på att jobba som timvik en termin till och hoppas på nåt lite längre vik till nästa vår. Denna vecka har jag varit syslöjdslärare på högstadiet, så det är alltid spännande med variationen ändå.....

Nu har vi en skön helg framför oss och vi har inga som helst planer ännu och det är sååå skönt! vi tog hem husvagnen idag, så det blir nog till att städa den lite iallafall och sen ska jag soooova en hel del, för jag ligger en del minus på sovkontot. Det var längesen William sov en hel natt nu igen.....Nej, nu är det nog dags att knyta mig, det räcker att jag bara pratar om att sova så börjar jag gäspa. Sov så gott och ha en riktigt trevlig national dag imorgon. Kramar från mig till dig.......