Min goa hjälpreda!

Idag har W varit på dagis fastän jag varit hemma. Det känns i hjärtat och i samvetet, men de tycker på dagis att han behöver komma in i rutinerna lite mer. Han har ju varit hemma en del. Tänkte ett tag att jag skulle lägga mig och koppla av lite hemma på morgonen, men usch, det kändes inte alls bra. Då bara jag oroade mig för vad min minsting gjorde och hade det, så det var bara att börja greja för fullt. Ja, det var ju inte direkt så att jag inte visste vad jag skulle göra, utan det var snarare så att jag fick sålla bland allt som behövde göras. Till sist började jag rensa ute i trädgården och det är ju också en slags avkoppling. Vår häck har aldrig haft så mkt ogräs någon gång.

Vet inte vad som hände i höstas, hur vi kunde låta det gå så långt? Nästan lite pinsamt! Men som tur var kunde jag vid halv ett åka ner och hämta min goa hjälpreda, som bara älskar att vara ute och greja med mamma i trädgården. Så nu kan vår häck fortsätta bli grön utan att vara kamouflerad av en massa gammalt gräs.




Som avlutning på en ganska bra dag fick jag och Nina till en underbar löprunda, så nu är det bara ett varmt bad som fattas! Livet är allt härligt! Kram